du kan gå din egen väg.

tjoflöjt!
 
det är på tiden med ett nytt inlägg.
och detta inlägg är fyllt av lycka och glädje!
sånt där karltrams orkar vi inte med idag.
 
så idag vill jag bara hylla några fantastiska (ja, dom finns faktiskt) karlar som förgyllt mina senaste dagar.
jag var i sthlm i onsdags till torsdags för att se mumford & sons på annexet tillsammans med min gamla brightonvän jenny. det var helt jävla outstanding! jag svävade på moln genom hela konserten lite lätt.
vilka jävla musikgenier och röster karlarna hade då. och jag blev kär i marcus på riktigt. typ iaf.
lätt värt det fina överpriset vi betalade via tradera. :) LÄTT!
 
åkte tillbaka till öret över helgen och jag gjorde väl kanske bort mig en eller två gånger men det orkar jag inte ens diskutera. numret är borta nu iaf och förhoppningsvis även han i min skalle. så småningom.
 
iaf, igår åkte jag tillbaka till sthlm. inte supersugen på den nya konserten. tänkte att jag iaf kommer bli besviken eftersom onsdagens konsert var så fantastisk.
började med att jag träffade simon och maria. vi käkade gomiddag på vapiano och därefter gick vi och ölade lite billig öl :) astrevligt! sen kom jenny och hämtade upp mig till konserten som var på debaser medis.
vi kom helt perfekt timat och stod perfekt vid sidan av scenen så vi slapp bli svettigast och ihopklämda men fick ändå stämning och bra uppsikt. det var alltså imagine dragons vi såg denna gång. och nog fan levererade dom med! SATAN vad bra dom var! sjukt mycket bättre än jag förväntat mig. har gillat deras låtar riktigt mycket men dom kom (som oftast) fram mycket bättre i liveversionerna. grymt helt enkelt.
slöt återigen upp med simon och maria ett tag men efter ett tag var det dags att åka hem till maria för att snacka lite och sängen var väldigt uppskattad efter en fantasisk men intensiv dag.  
 
idag har jag återsett mina kära kamrater tea och luder. aaskul att träffa båda två även om det inte blev jättelånga möten.
 
sen åkte jag tåg hem tillsammans med världens bästa conny.
 
nu lyssnar jag på håkan hellströms nya skiva och vill typ dö av lycka. det är så bra att ord är överflödiga. ord kan liksom iaf inte beskriva vad jag känner. nu ska jag ge skivan en andra lyssning. ojoj.
iihp, nu är jag riktigt på topp :)
adjöken!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0