må dina hårddiskar förevigt alltid krascha.

jag är väl för komisk. ganska patetisk också faktiskt.
tur att jag kan skratta åt det.
förra inlägget känns som en kopia av många andra tidigare inlägg gällande andra människor.
jag tar mig verkligen inte framåt på det planet uppenbarligen.
men men. jag tar mig uppåt just nu iaf.
känns så sjukt mycket bättre på bara några dagar.
det finns positiva sidor med att man har mycket plugg tror jag.
plus att det finns inget att tänka på heller egentligen.
det bästa är att släppa det och försöka gå vidare.
så, det tänkte jag göra nu :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0