alltså ibland hatar jag en viss person så mycket så jag vet inte vad jag ska ta mig till.
det kryper i mig.
jag vill slå nåt i huvet på honom så att han fattar.
förstår hur mycket han verkligen sårar oss.
gör djupa hål i själen som inte försvinner.
men det gör jag inte. och han fattar inte.
ingenting fattar han.
jag orkar inte mer.
men nog fan fortsätter han.
alltid samma jävla visa.
vad ska man göra för att få honom att fatta?
det går inte.
helt jävla dum i huvudet är vad han är.
iallafall då.
när, när ska han förstå?
innan det är försent.


och mamma. du är bäst.
utan dig inget mig <3