hej.
här sitter jag mitt i natten med våta kinder och rödgråtna ögon.
och detta med anledning att jag just har sett klart en av de bästa filmerna jag vet; brokeback mountain.
den är så fin men ändå så tragisk.
att kärlek ska vara så svår, så komplicerad, så omöjlig.
kärlek är kärlek oavsett om det är mellan en kvinna och en man, en kvinna och en kvinna eller en man och en man.
det är iallafall min åsikt.
skulle alla tycka som mig skulle så många fler kunna ha ett bättre liv och våga vara den dom egentligen är. 
det är så hemskt att det finns de som inte är den de egentligen ur utan tvingas leva ett liv de inte trivs i.
visst, det är bättre idag än vad filmen ska spegla men nog finns problemen fortfarande kvar, dock kanske inte i lika stor utsträckning men trots allt, det existerar.
så jävla sorgligt och tragiskt.
hoppas verkligen att det går åt rätt håll. men jag vet inte?






kärlek är alltid kärlek.